DOWN UNDER

Och så var jag äntligen på plats. Efter 24 timmar i luften (note to myself: flyg inte på dagen!) så är jag i Lima. Resan gick bra även fast den var lång och jäkligt trist att flyga ensam. Men jag är välbehållen och mår bra. 

 

Efter en natts sömn, en varm dusch och en ljuvlig hotellfrukost inväntar jag nu mitt plan till Arequipa, min slutdestination, som går vid 17.15 ikväll, min tid. På flygplatsen kommer jag att hämtas av organisationen och bli skjutsad till mitt hem som jag förstär är någon typ av praktikantlägenhet. Där kommer jag mötas av den andra svenska praktikanten som jag ännu inte känner, Maria. Det ser jag mycket fram emot! Det blir nog till att lägga sig ganska direkt efter, för att ladda om för veckan. I morgon börjar äventyret! 

 

Mitt ordspråk jag tog med mig till Peru 2011 var the sky is the limit, men jag har insett att det inte finns några gränser för vad jag vill uppnå och kan klara av. Jag står här på egna ben, är tjugoett år gammal, har fått chansen att leva min dröm ännu en gång och jag har hela världen framför mina fötter. Jag är så lyckligt stolt över mig själv som vågar leva ut mina drömmar. Och möta det som är annorlunda. Give me five. 

Viam inveniam aut faciam
Jag skall antingen finna en väg eller skapa en

xx