vad ar egentligen typsikt svenskt?
- Att inte döda - utan värna allt liv
- Att inte stjäla - utan respektera andras ting
- Att inte vara otrogen mot sin partner - utan vara omtänksam och ansvarsfull
- Att inte ljuga - utan att tala sanning
- Att inte orsaka att andra människor missbrukar droger, eller själv missbruka dem - utan hålla sinnet klar
Vannerna berattade att de foljde de fyra oversta, och att de tre manader under aret, juli, augusti, september, inte dricker nagonting, som nagonslags fasta. Intressant tyckte jag. Jag gillar verkligen buddismen, den ar klok, de ovan reglerna ar egentligen bara ren mansklig vett. bra regler minsann. De fragade sedan om min religion. Nej, inte den fragan nu igen, tankte jag. Jag forklarade att jag var ateist, men intresserar mig mycket for religion och respekterar alla manniskors religiosa val. De nickade lite forvirrat men var inte mer intresserade an sa. Pust tankte jag och mindes nar jag under en sju timmars bussresa i Peru blev utfragad om kristendomen och hade sjukt dalig koll och skamdes (men larde mig desto mer).
Men arligt, vad ser ni lasare som typiskt svenskt?
Ar det dalahasten, svenska sommarsillen, snapsen eller kanske lingonsylten till kottbullarna? Ar det ABBA, Zlatan eller nagon annan kandis? Ar det vara tydliga arstider, vart avlanga land som bestar av sjukt mycket skog? ja vanner, tell me. sa jag vet vad jag ska svara nasta gang, tydligt och saker pa min sak.
Kanske undrar ni vad som ar typiskt australienskt? det kan jag beratta i ett annat inlagg. Nu maste jag springa pa lektion!
Hmm, vilket intressant inlägg! Fick mig att tänka länge på vad som egentligen är typiskt svenskt...
Det allra första jag kom på är att många svenskar är ganska aktiva och naturvänner, "inget dåligt väder bara dåliga kläder" (en vän från Tyskland berättade att där skulle man aldrig ta ut barnen om det regnade, finns liksom ingen poäng med det tycker dem) med sportlov, orienteringsdagar, svampplockning, skidåkning osv. I och med det har ju de här miljöfrågorna blivit ganska viktiga i Sverige, många sopsorterar och återvinner och sådant - det har blivit lite politiskt korrekt att göra det, liksom det rätta att göra.
När jag hade kommit så långt i mina funderingar hade jag svårt att komma på mer som känns så pass generella att det faktiskt kunde gälla för de flesta svenskar. Sverige är ju ett så pass mångkulturellt land att det finns så många olika delar som blandas, därav svårt att definiera det svenska i det hela. Att säga "jag älskar Sverige/svenskar" kan ju ibland ses som nästan racistiskt, då blir man ihopparad med Sverigedemokraterna liksom, även fast det kanske inte finns någon elak tanke bakom det. Dock är Sverigedemokraterna är tecken på något som kan ses som väldigt svenskt - att alla åsikter finns representerade och alla (i stort sett) får sin röst hörd. Det är religionsfrihet, pride-paraden, handikappsparkeringar - sånt som vi take for granted men som knappt finns på andra platser i världen, som stödjer alla typer av människor och öden.
På ett sätt är det lite typiskt svenskt att inte vara typiskt svensk (vad det nu än är) - inte som amerikaner som är så stolta över sitt land och tycker det är bäst i världen. Som du säger, att inte veta så mycket om Sverige kanske är lite typiskt svenskt.
Det finns en författare som heter Colin Moon som har skrivit en jätterolig bok om svenskar: Sweden - The Secret Files. Däri finns massa "typiskt svenska" påhitt, många man inte ens tänker på att man gör, som att vi sparar alla påsar (återvinning!).
Well, där var en mindre uppsats full av tankar, haha! Ser fram emot att höra mer om det typiskt australienska ;) Kram!