DOWN UNDER

Dagen är kommen, ikväll går den tiotimmars långa färden mot Cusco. Maria och jag har bokat lyxbuss - sovstolar med egen vip-area har vi unnat oss. Kostar oss dryga 250 SEK, värt tyckte vi! 

 

Den här resan till Cusco betyder allt för mig. Ni förstår inte hur mycket. Jag bodde i Cusco år 2011 och arbetade som volontär i tre månader. Det är med ett lyckorus jag åker tillbaka för att träffa mina vänner, besöka mina favoritresturanger, strosa omkring på gatorna och för att sitta på min favoritbänk på plazan med en nypressad juice i handen. Arequipa och jag har aldrig klickat, tyvärr. Jag har längtat till Cusco varje dag sedan jag kom till det här landet. Atmosfären där är helt annorlunda. Det vet bara den som rest runt i detta land. Jag uppskattade det nog aldrig när jag var där men nu vet jag, hur mycket jag kommer att uppskatta det på nytt!

 

Att åka tillbaka till Cusco är även en personlig resa genom mitt inre. Ovälkomnande känslor att ta itu med. Det är en del av processen att berätta det för er, en del i processen att gå vidare nu när jag ska möta min största rädsla. Lite drygt tre veckor innan min hemresa år 2011 blev jag och min vän grovt misshandlade på en plats som betydde väldigt mycket för mig i Cusco. En misshandel där jag skyllt händelsen på mig själv alldeles för länge. Efter den händelsen associerade jag Cusco med allt som var dåligt i världen och jag mindes inte alla de fina stunder jag haft i staden. Efter två år av bearbetning hos psykolog, stöttande familj som "låter mig" åka tillbaka för att de vet hur mycket det betyder för mig, vänner som hållt min hand när allt varit alldeles för mörkt och acceptansen av att det inte var mitt fel att det hände - så ska jag åka tillbaka till staden och möta rädslan. Samt se tillbaka på allt fint som staden faktiskt gav mig. Jag ska tillbaka för att hitta lyckan på nytt, den lycka jag vet att jag associerar staden med. För två år sedan trodde jag aldrig att jag skulle göra denna resa tillbaka. Jag är otroligt stolt över mig själv som ska åka. Det har varit en tuff tid dessa två år samt även här i Peru, att vara tillbaka har varit underbart, men många gånger även svårt med panikattacker och floder av tårar. MEN här är jag, jag har klarat mig ända hit och imorgon är jag tillbaka - tillbaka för att associera Cusco med det bästa jag vet. 

 

Tack för allt stöd vänner, för alla som övertygade mig de sista dagarna innan avresa, att jag klarar det här. Jag klarar det här. Tack till mina föräldrar. Om jag skulle tacka någon för att alltid ha älskat mig, aldrig ha lämnat mig, alltid stöttat mig, obeskrivligt satsat på mig, föralltid trott på mig och aldrig någonsin trott någonting mindre om mig än det bästa. Då vill jag tacka Er, älskade mamma och pappa. Ni är alltid med mig. 

Och tusen tack till Maria som gör den här resan med mig. Jag ska visa dig allt Cusco har att erbjuda, det är så mycket vackert! Tack för en underbar vänskap i Peru - föralltid. 

 

 

 

confident girl, let's do this. 

puss